Skolan var ens liv

Nostalgitripp
Idag satt jag på tunnelbana på väg till jobbet när en kille mittemot mig plockade upp en el-cigg ur sin väska. På sekunden kastades jag tillbaka i tiden och hamnade i högstadiet igen. Min kille, som förövrigt var den coolaste killen i vår skola, kom en dag till skolan med en el-cigg och hans status sköt i höjden ännu mer. Veckan efter så hade ju alla fimpat sina cigaretter och kom till skolan med deras nya el-ciggaretter. Lärarna fick ju panik när de såg att alla började röka inomhus och försökte få alla att gå ut, men eftersom ett tag så förstod de att de inte spelade någon roll längre. 

Jag rökte aldrig, men jag tyckte ju att det var hur bra som helst att de började med el-cigg istället eftersom att de inte påverkade mig. Jag har alltid varit emot rökning och tycker att det är ganska egoistiskt att röka eftersom att man inte bara mördar sig själv utan också andra. Jag tror att el-ciggaretter är ett superbra alternativ till vanliga cigg. 

Att kastas tillbaka i tiden fick mig också att tänka på hur skolan egentligen var, och fy vad jag längtar tillbaka! 
Allt var så mycket enklare då, speciellt när man gick i åttan och nian. Man gick runt och tyckte att man ägde hela världen bara för att dom som var yngre flyttade sig ur matkön när man kom, eller att man lyckades få någon annan att göra ens läxa åt en. Man insåg ju inte hur världen utanför skolan såg ut, ens hela värld var ju skolan. Man kom tidigare för att äta frukost med alla, stannade efter skolan för att äta mellis. Ringde varandra, hela ens sociala liv kretsade kring skolan. Sjukt ändå att man tänkte att hela världen var så liten. Synd att man växte up.